Från boken Munay ki, andiska traditioner och shamanism
På 90-talet fick jag kontakt med en man som ville jag skulle hjälpa honom. Han berättade att han hade världens underbaraste fru och barn. Men trots det vaknade han varje morgon och kände sig deppig, han hade svårt att känna glädje och njuta av livet. Jag arbetade med honom på distans. Han fick lägga sig ned när jag gjorde en resa på honom. Jag talade med hans ångest för att se vad det var som störde honom.
Jag såg honom genast i femårsåldern och sedan såg jag som ett begravningståg som kom med en kista på en kälke av något slag. Jag såg honom som femåring och hur han glatt hoppade upp på kälken där den döde låg. Jag såg chocken och rädslan hos honom när han såg den döde som han hade hamnat i famnen på. I det ögonblicket skapade mannen ett livslångt trauma. Han tappade en bit av sin själ i den här händelsen. Det gjorde honom nedstämd och i sitt lyckliga äktenskap påverkades han och kände sig deppig. Ofta när man belyser problemet försvinner det också ungefär som fotvårtan jag berättade för dig om. Så var det även denna gång för ångesten försvann i samma ögonblick som jag såg den och som mannen bekräftade den. Han mindes händelsen mycket väl sa han och hur rädd han blev av att hoppa upp i famnen på den döde. Kroppen minns det vi glömt!
Han tackade och jag hörde inte av honom mer, trodde jag. Ett år senare så ringde han mig för han ville tacka mig då han mådde så bra.
Han berättade att efter min behandling kände han sig inte längre nedstämd och han vaknade nu varje dag och kände sig glad och lycklig. Jag blev förstås väldigt tacksam att han ringde och berättade det för mig. Det är inte så ofta människor hör av sig och talar om hur det gick sen.
Digital kursgård med shamanska metoder
Solkarina Sinnligkunskap® podcast med poddar om Shamanism
I Nefertiti kosmisk healing® lär jag också ut en själsåtervinning man kan göra på energinivå
Utbilda dig till dimensionellt medium