3 poddar till bättre pris lyssna så mycket du vill
juli 30, 2022
Det dimensionella mediumskapet, spiritualister, spökjägare och shamaner
augusti 3, 2022

Från boken Munay ki, andiska traditioner och shamanism

Shamanens tre världar

Ordet shaman betyder drömmare eller den som vet. Munay ki och de andiska traditionerna är en typ av shamanism.  Från början fanns bara shamanismen och sedan har alla metoder och tekniker vuxit ut därifrån som självständiga metoder. Så Munay Ki har egentligen inte alls något med shamanism att göra, tycker jag.

Det finns den traditionella shamanismen som härstammar från forntida kulturer. I den vanliga shamanismen använder man andra begrepp och ord än i de andiska traditionerna. Men det handlar om samma saker, att göra ett energiarbete då man utgår från att allting är energi. Den traditionella shamanen talar gärna om positiv och negativ energi och vikten av att skydda sig.

Det skulle jag därför vilja påminna om de andiska traditionerna som ligger på en högre nivå utvecklings-mässigt eftersom det inte finns någon negativ energi. Men, det finns alltid ett men, naturligtvis kan det finnas människor som behöver skydda sig för att de inte kommit så långt i sin utveckling ännu.

Jag tror på flöde och att vi ska skapa flöde inom oss när vi gör det så behöver vi inte längre hålla emot eller vara skyddade. Se de sju andiska nivåerna av medvetenhet sidan 145.

Precis som det finns olikheter i vår medvetenhet finns det också olika nivåer av verklighet i den shamanska världsbilden. De flesta shamanska kulturer har tre nivåer av verklighet. Under, mitten och övre världen. Den lägre världen relaterar till det omedvetna och är en plats för instinkter där våra djurlika krafter vilar och där vi har tillgång till jordens kunskap. Det är här vi kan möta våra kraftdjur och här vi kan skapa kontakt med jordens visdom. Här finns också våra lägre drifter och vår skuggsida.

I mellanvärlden finns vårt vardagliga medvetande som vi har varje dag och delar med varandra. Det vi vet om.
I mellanvärlden finns allt det vi upplever i det vanliga livet.

Den övre världen är mästarnas boning för här finns visdomen och informationen. Det är filosoferna, guiderna och lärarnas plats.

Vi kan hitta de äldre som levt tidigare på jorden och våra förfäder som alltid är villiga att hjälpa oss från andra sidan med sin vägledning. Vår förfaders ande lever kvar även om den inte syns.

Skillnaden på de andiska traditionerna och den vanliga shamanismen är att Inka ansåg att alla världarna kunde upplevas från den vanliga verkligheten.

Den traditionella shamanen använder ofta trummor, skallra eller droger för att kunna förändra sitt medvetande och då resa till den undre eller övre världen. Det finns också en stark tro på att man måste skydda sig i den gamla traditionella shamanismen.

Jag menar att vi kan göra samma saker med viljekraften och skydd behöver vi inte när vi är hela i vår egen energi och kan använda Inkas tre krafter fullt ut. Trots det så kan jag ibland själv känna mig svagare och måste då förstärka min energi genom att använda olika skyddande tekniker. En shaman som kan använda de tre krafterna från Inka gör fantastiska shamanska behandlingar och resor.

De tre världarna i den traditionella shamanismen är också världsträdet där stammen representerar mittenvärlden, rötterna den lägre världen och kronan den övre världen. Människan är ett träd där huvudet vilar i den övre världen och den himmelska energin. Benen, fötterna och det nedre centret hör till den lägre världen med kraft och grundtrygghet. All kunskap och all information finns därför redan inom oss.

Egentligen skiljer det sig inte från Inka utan i grunden vilar de på samma grunder. Det är lite olika formuleringar bara.

I den österländska filosofin mediterar vi och upplever på så sätt den shamanska övervärlden. I den shamanska traditionen lägger man mycket tid på att göra resor till över- och undervärlden genom ritualer. Därför att mellanvärlden är ju den värld vi redan befinner oss i.

Om det är något problem kan man resa till den lägre världen för att få kraft att lösa problemet. Eller så kan man resa till den övre världen för att få information om problemet. Genom den shamanska resan kan shamanen få ritualer av olika guider och lärare som denne möter. Dessa tar sedan shamanen med till mellanvärlden och när shamanen eller den sjuka utför ritualerna så uppstår mirakel. Allting handlar om att få energi att flöda i vissa riktningar för helande.

Shamanens mittenvärld blir därför den verklighet vi lever i. I de andiska traditionerna är vår fysiska kropp hela världsbilden. Det är därför många forntida kulturer är så jordande och enkla tror jag för de värderar kroppen högt.

Våra bägge fysiska ögon och det tredje ögat i pannan representerar den övre världen i den andiska traditionen. Basen med centret vid ryggradens slut har kontakt med undervärlden. Så i de andiska traditionerna finns hela verkligheten i varje människa och varje människa är allting.

Vi är därför världsträdet i våra fysiska kroppar. När vi kan använda oss av och kommunicera öppet med alla tre världarna så är vi hela som människor. I de österländska traditionerna är det ofta avbilder av olika mästare som representerar olika personligheter vi bär inom oss. När vi lär oss att använda de tre krafterna har vi allt vi behöver för att vara skapande mästare i våra egna kroppar. Vi känner och kan alla våra delpersonligheter. Vi kan manifestera allt vi vill, det är en förmåga som endast människan har.

Att jag kände att den andiska vägen och fjärde nivån var rätt för mig beror på att jag inte är så förtjust i krångliga ritualer. För mig blir det obegripligt varför jag ska försätta mig i trans när jag kan använda min tankekraft istället. Det som tar lång tid när man först måste utföra en ritual för att komma i trans, det kan jag på några sekunder göra med min viljekraft och tankeenergi. Men – det innebär inte att jag utesluter ritualer ur mitt liv. De kan ha en mycket stark kraft när de används rätt eller behövs.

Det har att göra med att alla de shamanska världarna som finns har jag redan inom mig (eller, vi känner dem genom oss själva).  Precis som den österländska traditionen också säger.  Jag behöver inte någon ritual för att gå till andra dimensioner eller vara mångdimensionell. Det räcker med att jag använder mig av de tre krafterna så kan jag vara i vilken verklighet eller dimension jag vill. Sedan kan jag upprepa om och om igen vissa saker, nästan så det blir en ritual, men jag kallar det öva, och det jag övar på blir jag bra på.

Däremot tror jag att vi ska vara mer närvarande i nuet, då kan vi mer medvetet välja vilken dimension vi vill vara i.

Om vi tänker på att du och jag är var sitt världsträd så är vi både den övre, under och mellanvärlden samtidigt. Det ger en förklaring till vad som ligger i begreppen kropp, själ och ande. Så överallt i alla traditioner återkommer dessa tre olika tillstånd av kraft eller medvetande.

För att visa likheter som finns i olika traditioner så har jag gjort den här tabellen.

  Kropp själ Ande
Psykologi Omedvetna / undermedvetna Medvetna Övermedvetna/
överjaget
Andlighet Inre barn Jaget Högre jag
Shamanen Undervärlden Mellanvärlden Övre världen
Andiska traditioner Centret vid roten, höfter och ben. Centren från naveln till halsen Pannan och de fysiska ögonen
Andiska traditioner Den fysiska kraften Viljekraften Intellektuella kraften
Alla shamaner i hela världen Verkligheten som finns inuti din kropp Din kropp som upplever nuet Verkligheten utanför dig och omvärlden
Samer, Indianer mm Roten på trädet Stammen Kronan på trädet

Shamanen säger att världen är rund som en cirkel och arbetar ofta med cirkeln som symbol. För den representerar helheten och allting som finns i det skapades hand.

Saknar vi något så kan vi göra en själsåtervinning för att hämta det vi tappade på vägen någonstans. Cirkeln är en symbol för de fyra elementen, jorden, himlen och vi själva som står i centrum i mitten. Vi befinner oss också inuti ett större universum så vår värld är den värld och det universum vi befinner oss i.

Shamanen och våra fornordiska vikingar liksom Inka ser hela universum som en enda stor väv. Allt som finns är en del av väven och det finns inga Gudar för ingen är mer eller mindre värd än någon annan.

Shamanen använder olika ritualer för att kunna lyssna och vara närvarande i naturen och lyssna till det kosmiska flödet, väven. Även Inkaindianerna använder sig av ritualer för att lära känna olika vibrationer och fenomen i naturen.

En Inka-pago (präst) på den fjärde nivån är helt och fullt medveten om att vi alla är en del var av en stor väv.

Därför värderar de aldrig någonsin människor, handlingar eller händelser för då värderar de ju sig själva.

Det är detta som är tiden då vi möter oss själva när vi inser detta och helt och fullt kliver in i vår egen kraft och lever i Munay, kärlek med vilja. Vi behöver inga ritualer längre utan kan enbart skapa genom vår egen viljekraft.

Shamansk behandling

Digital kursgård med shamanska metoder

Solkarina Sinnligkunskap podcast med poddar om Shamanism


Dela gärna detta:
Följ mig på:
Facebookrssyoutubeinstagram


Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Comments are closed.